God morgon!

Yes, det är en GOD morgon. Jag är "ledig" idag, (jag gillar inte ordet sjukskriven och använder "ledig" istället... det liksom känns bättre, jag vill liksom inte vara sjukskriven, otrevligt ord... sorgligt och... svagt på nått sätt. Jorå, jag är full av fördommar....)

När jag går ned mot vattnet (som borde tillhöra mälaren men jag har ingen aning om vad det heter) så står dessa fina djur lugnt och betar. Inte ett dugg rädda. Det är väl en riktigt bra morgon, bo några kilometer utanför stan och träffa på dom här på morgonpromenaden? Ja, det är det!
Jag har gått och funderat på vad jag ska skriva i den här krönikan jag ska plita ihop denna helg. Jag känner att jag behöver hitta en röd tråd.... jag flummar gärna ut och en röd tråd blir lätt ett jättemoln, jag har för mycket ideer och tankar, jag tänker massor, åt höger och vänster, kommer jag inte fram till något går jag på nästa tanke och dissekerar den tills den är små smulor då går jag på nästa. Ständigt. Det är ingen liten maskin innanför dom 2,5 cm hår på mitt huvud. Mitt problem är sannerligen inte att jag ska få ihop ca 3000 ord, utan hur jag ska hålla mig till endast 3000 ord. Det krävs lite disciplin att hålla sig till den röda tråden ;) Det ska nog gå bra. Den här helgen ska jag bara vara hemma, skriva, tänka och njuta av att leva.

I går köpte jag hårprodukter... det var inte helt lätt faktiskt. Det jag brukade (jag vill gärna skriva "brukar köpa", men det är inte brukar, utan just "bruakde") köpa, glansspray, olika serum för att få long lean silk hair är ju inte aktuellt längre, nu är det små burkar med lerliknande tuggummi innehåll. Men jag vet heller inte vad jag behöver, vad fasen har man in håret eg när det är så här kort? Det känns iaf bättre när jag gör någonting med det, även om det bara är "smetar ner det åt höger eller vänster". I dag ska jag utvärdera de olika produkter jag köpte (jorå, flera olika, jag är en sucker för all form av shopping) Jag gissar och vet att en del av er som läser mitt dravel är sanslöst vackra kvinnor i en korthårig period i livet, vad har ni i håret? Åh, jag skulle vilja se bilder på utväxta cellgiftsskallar... finns det nått forum för det, det finns ju forum för allt....

Jag blonderade kalufsen som jag tidigare skrev att
jag skulle. Det är snyggare när det växt ut lite, ser tjockare ut (det är tjockt, det känns mera som det bara växer "på bredden", blir tjockare och tjockare men inte längre) men det går ju fort, på måndag har jag någon mm utväxt, nästa måndag behöver jag kanske blondera igen ;) YAY FÖR HÅRET! Det är faktiskt en underbar känsla att ha hår, hår som man kan dra i och det sitter kvar. Det är sådant man tar förgivet om man aldrig blivit av med det från ena dagen till den andra, men då vet ni, ni som sluppit blivit överraskade med en kal skalle, det är fint att ha hår, vi kan väl tänka att idag skänker alla håriga skallar en tanke och är tacksamma för att vi har just hår på huvudet.

Jag har en personlig utmaning framför mig, om jag lyckas så ska jag dela med mig, tillsvidare får det vara
privat. Tack till Helena som skriver "konst och cancer" för din peppning, jag kommer nog behöva den framöver för att fixa det ;)

Tänk va fina människor man kan träffa i livet, i de allra mörkaste tiderna, när man går runt med de allra värsta känslorna så dyker de ändå på nått sätt upp, de människor som man kan finna styrka och trygghet
hos som förstår hur man känner och kan sätta sig in i situationer ingen annan kan förstå. Det låter nästan lite religiöst, det är det inte, men jag känner mig fortfarande väldigt lycklig över allt det ältande jag fick möjlighet att få ur mig med "likasinnade" (hm... låter som om jag beskriver en märklig böjning av något annat än en sjukdom, men ni kanske fattar?) och med de som inte alls kunde förstå, men som ändå lyssnade. FAN VA FINA MÄNNISKOR det finns i alla hörn. I Love it!
Jag vill inte bli arg, upprörd eller stressad det är lätt att inte bli det när man bara sitter hemma och filosoferar, svårare när man ger sig ut i djungeln (typ arbetet) med starka viljor, olika bakgrunder och värderingar, olika upplevelser, olika åldrar, olika sinnen.... det är spännande och lite jobbigt. Mitt mission i höst är att behålla lugnet mitt i stressen, det är en av mina personliga utmaningar. Det kan ev vara den svåraste, jag lever mitt i en stressig miljö. Kan jag ta med mig lugnet från de senaste 8 månaderna in i elden? Nu har jag festat av mig, varit förbannad i största allmänhet på att jag varit sjuk, inte riktat åt något
särskilt håll, bara känt ilska i största allmänhet, nu känner jag mig kolugn igen, hur länge kan jag behålla det. Ska bli intressant att se.

I min väska: Jag tänker nästan varje dag "fan va tung min handväska är... vad fan har jag i den eg?"... det är intressant att vända den upp och ned och fundera lite. Framför allt undrar jag hur jag tänker när jag bestämmer mig för att stoppa ned inte mindre än sex olika preparat för läpparna....? Att jag har en iPhoneladdare, ett par hörlurar, plånbok, kvitton, nycklar är inte konstigt alls, men sex prylar för läpparna. Varför då? 

LCHF´s motsvarighet till Köttfärsås & Spagetti

LCHF´s motsvarighet till efterrätt. (Helt OK, kanske tom riktigt gott)

Visar detta på att jag är vilsen? Tre påbörjade, den fjärde la jag ned när jag insåg att jag redan läst den på engelska.

Today´s parking red & gray

Alltid sugen på att testa det här utegymmet. Varför gör jag det inte bara, som min musikprovider  också kallad "Mr squash" brukar säga "Just do it". (Iof är det väl kanske NIKE som brukar säga det.... men ändå)