Cancerbloggar

Det finns massor, man fastnar för någon och sen följer man den, ibland slaviskt ibland bara lite då och då. Jag tog inte med mig alla bloggar i min lista till den nya, utan har lite då och då lagt till någon. Jag följer själv inte särskilt många, ingen egentligen, utan läser i kapp när jag har tid. Ibland måste man också ha lite extra energi när man ska läsa, när man vet att det är en människa som är mkt sjuk. Det hade jag behövt i dag när jag började tänka på en kvinna som jag hade lite kontakt med tidigt i mitt sjukdomsflöde, hon hade en blogg och som alla andra letade jag info om det här skiten jag tydligen drabbats av, och hittade Annelie. Idag slog det mig att jag inte sett till bloggen på länge, den låg kvar i min gamla blogg och jag inser att hon lämnade oss redan i November förra året. Vidrigt. Var enda jäkla gång, och det har hänt för många gånger redan. Halva listan är full av människor som inte klarar sig, hur hemskt är inte det eg... en tredjedel av mina bloggar i blogglistan lever inte längre. Fan va sjukt. Horribla jävla sjukdom.

Ibland har jag frågat mig själv hur OK det är att följa med någon in i deras död. Jag har svårt att tycka att det är 100% ok, samtidigt hade jag nog själv velat ha fortsatt stöd, och att blogga är ett sådant fenomen där man faktiskt får ett stöd som är ovärderligt. Men det känns också lite hemskt att läsa hur de blir sämre och sämre för att sedan avslutas med ett inlägg av deras nära som förklarar att de nu lämnat jordelivet.
Dessa bloggar har alltid enorma mängder läsare. Det är lite svårt och lite läskigt med döden, kanske är det det som gör att jag känner mig ambivalent.
Ska jag ta bort bloggarna som innehas av människor som inte längre finns med oss, är det viktigt att föra deras resa vidare, eller gör det bara att hoppet till de som kan överleva den här skiten raseras? Hur ska jag ställa mig till det här. Är det respektlöst att skylta med dessa bloggar eller är det respektlöst att ta bort dem?

Gud. Gör något åt det här jävla cancerproblemet.