Vita värden
Oh. Mått jävla piss ett par dagar, sen giftet. Inte särskilt illa dock! Hör och häpna :D
Mådde toppen, jättebra, bäst i hela värden! Hälsade på på jobbet och kände att det ska bli skönt med ett slut på det här och återgå till det normala. Väldigt härligt att träffa friska glada människor med vanliga problem :) Sen hade jag då behandling på eftermiddagen, åkte dit, tog prover och väntade...väntade väntade... vita värden var egentligen för risiga för att få behandling, men sköterskan ringde onkologen och de kom fram till att vi tar behandling ändå då jag mådde prima.
Jag tog zyprexa, emend och ondasetron (ni som läst vet vad det är för skit...) jag kunde knappt hålla mig vaken genom behandling, sov hela vägen hem och sen sov jag ett dygn med enda uppehåll för att jag var uppe och åt en kall halv pizza som fanns i kylen.. Helt sjukt, zyprexan är galen, råkar man ta en sådan vid fel tillfälle har man problem, jag blir klubbad. Men den gör det den ska, jag hinner inte må illa. Jag tycker inte om den. Jag vill inte vara så där trött... iof vill jag inte heller må illa...
Sen mådde jag bra en halv dag och sen dessa har jag mått piss. Kan inte sätta fingret på vad det varit nu, trött, jättejobbigt med vanliga trappor, stel och snurrig, nere, orolig... feberkänsla (ingen feber)
Men jag har stålsatt mig, det har varit avslutning och grejor, när allt var avbockat åkte jag raka vägen hem och la mig i soffan.
Idag mår jag mycket bättre. Kaffet smakar himmelskt :) Det är alltid ett gott tecken.
Jag har under en längre tid haft lite trassel med vänsterarmen, jag domarn bort i delar av den. Jag har trott sedan jag hittade tumören att det är den, efter första giftet tyckte jag det försvann för att nu vara tillbaka. Igår träffade jag på en tjej med bc som hittade en metastas i hjärnan på det sättet...hon tappade känsel och styrka i ena armen :O ... Jag vet att det säkert inte är nått men nu blir jag lite förbannad igen... jag har ju berättat och pratat om det här med onkologen, varför i helvete kollar man hela kroppen men inte hjärnan??
Jag kommer dock absolut att be om en MR av huvudet. Dom får tycka att jag är hypokondriker om dom vill, jag har ändå inget som helst förtroende för cancervården längre. Den enda som kan förlora på att fega är jag.
Mådde toppen, jättebra, bäst i hela värden! Hälsade på på jobbet och kände att det ska bli skönt med ett slut på det här och återgå till det normala. Väldigt härligt att träffa friska glada människor med vanliga problem :) Sen hade jag då behandling på eftermiddagen, åkte dit, tog prover och väntade...väntade väntade... vita värden var egentligen för risiga för att få behandling, men sköterskan ringde onkologen och de kom fram till att vi tar behandling ändå då jag mådde prima.
Jag tog zyprexa, emend och ondasetron (ni som läst vet vad det är för skit...) jag kunde knappt hålla mig vaken genom behandling, sov hela vägen hem och sen sov jag ett dygn med enda uppehåll för att jag var uppe och åt en kall halv pizza som fanns i kylen.. Helt sjukt, zyprexan är galen, råkar man ta en sådan vid fel tillfälle har man problem, jag blir klubbad. Men den gör det den ska, jag hinner inte må illa. Jag tycker inte om den. Jag vill inte vara så där trött... iof vill jag inte heller må illa...
Sen mådde jag bra en halv dag och sen dessa har jag mått piss. Kan inte sätta fingret på vad det varit nu, trött, jättejobbigt med vanliga trappor, stel och snurrig, nere, orolig... feberkänsla (ingen feber)
Men jag har stålsatt mig, det har varit avslutning och grejor, när allt var avbockat åkte jag raka vägen hem och la mig i soffan.
Idag mår jag mycket bättre. Kaffet smakar himmelskt :) Det är alltid ett gott tecken.
Jag har under en längre tid haft lite trassel med vänsterarmen, jag domarn bort i delar av den. Jag har trott sedan jag hittade tumören att det är den, efter första giftet tyckte jag det försvann för att nu vara tillbaka. Igår träffade jag på en tjej med bc som hittade en metastas i hjärnan på det sättet...hon tappade känsel och styrka i ena armen :O ... Jag vet att det säkert inte är nått men nu blir jag lite förbannad igen... jag har ju berättat och pratat om det här med onkologen, varför i helvete kollar man hela kroppen men inte hjärnan??
Jag kommer dock absolut att be om en MR av huvudet. Dom får tycka att jag är hypokondriker om dom vill, jag har ändå inget som helst förtroende för cancervården längre. Den enda som kan förlora på att fega är jag.
Ja jag vet inte VARFÖR de är så emot att kolla hjärnan.
SvaraRaderaDet är ju säkert som du säger inget men jag vet oxå en tjej som hade de symtomen på hjärnmetastas (det är kanske rentav samma tjej).
Lika bra att ta tag i spökena och verkligen kolla, man tycker ju att det borde ligga i deras intresse oxå?
Vila på nu, om 3 veckor är det sista veckan du mår skit!! Tjoooohooo!
Ja det är nog samma tjej. Det borde inte statistiskt sätt finnas så många. Jävla vidrigt är det i alla fall... jag är inte rädd men jag vill veta hur det ligger till. Jag orkar inga fler jävla rundor, nu får dom ta tag i den här skiten som dom missade sist.... så det så.
RaderaHar du kollat huvudet? Nä ... jag fattar inte...
Stå på dig så du kan släppa det sen när det förhoppningsvis visar att det inte är nåt!
SvaraRaderaMan blir lätt hypokondriker när man haft cancer - med all rätt! 💕
Ja jag ska försöka. Jag tycker nog inte jag är direkt hypokondriker, väldigt mera uppmärksam på avvikelser... kanske det som kallas hypokondri. Jag känner dock flera friska människor som springer mer hos doktorn än jag någonsin gjort ;)
SvaraRaderaKram !
Nej det där är inte hypokondri.. :) Snarare fullt naturligt. Klart de ska kolla upp det, så du kan släppa det sen. Stå på dig <3
SvaraRadera