I väntans tider...

väntar och väntar.. på en bättre dag... Vet inte riktigt vad som hände förra omgången.. jag är inte 100%. Det är inte illamåendet fortfarande, det är under kontroll.. men jag svullnar i ansiktet, får finnar och utslag runt ögonen, helt plötsligt känns det som om bara ansiktet fått feber. Jag är knallröd i fejset nästan hela tiden. Från den ena timmen till nästa börjar näsan rinna... blir sår runt nästan, sen slutar det tvärt... då börjar ögonen klia och svullnar upp, får röda små prickar runt ögat. .. Tycker att jag är väldigt luden i ansiktet... JAG VILL BLI PIGG... PIGG... GLAD OCH UPPÅT

Fan jag vet inte... tror kroppen är så jävla fucked up den kan bli nu... det verkar vara nått slags hormonellt krig. Men ni ska inte tro att min kropp ger upp. För er som inte har jätte bra koll på det här skiten så när man har en sk. hormonell cancer (som jag har också...) så är lite tanken med de cellgifter man får att det ska slå ut östrogenproduktionen då tumören smaskar i sig och växer av östrogen. Ett tecken på att det funkar är ju då att man slutar få mens. Sen äter man pillret jag avskyr att hata, tamoxifen, som ska ha funktionen att sätta kroppen i ett slags klimakterium. Inget rår på min kvinnlighet... kanske också ett av problem till att jag sitter här med eländet. Jag fick cellgifter, har ätit tamoxifen i 4 år och inte en enda jävla månad har jag varit menslös. Inte heller denna gång... fem behandlingar har orsakat en veckas förskjutning..men inte värre än så.

Så.. jag vet inte, det verkar inte funka särskilt bra för mig med den här klimakteriegrejen. Eftersom jag har den här härliga genen BRCA1 så har jag hög risk att även få äggstockscancer (och det är inte att leka med...) så jag hade ändå planerat in op för att ta bort äggstockarna i år, men det kom lite cancer i vägen. Jag hoppas jag kan klämma in den i år i alla fall... jag vill inte ha den där skiten en minut till. Im done.



Några timmar efter 6:te beh förra gången... nu är det nedräkning till den här dagen. Igen. 

När jag känner mig risig kollar jag på bilderna från förra omgången, och då var jag utseendemässigt i sämre skick.. hade SÅ stora problem med ögonen, det här är inte ens i närheten av den värsta bilden..

Kommentarer

  1. Snart kan du börja räkna ner...Det finns ett slut på eländet.. Antar att det inte blir någon strålning.
    När jag behandlades blev jag väldigt luden i ansiktet mot slutet. Gick senare på "trådning" där man ryckte bort allt ludd med en tråd. En vedertagen behandling. Så skönt att få bort luddet, har sedan fortsatt med trådning då resultatet blir så bra. Läs om det på nätet.
    Otroligt att du fortsatte med mens trots cytostatika och Tamoxifen...
    Stå ut kära du...Snart är det över och du kan få riktigt fina dagar.
    Kram Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Annika... jag vet inte.. jag skulle nog gissa att det blir strålning, men jag är inte säker. Jag får veta om en vecka vad som händer kommande månader. Jag ska testa trådning! Tack för tipset!

      Kram

      Radera
  2. Jag fick byta ut Tamoxifen till Arimidex i stället samt ta en injektion Zoladex,som stänger av äggstockarna...är inne på 6:e året nu.
    Skittuff behandling för kroppen och knoppen men måste man vara utan östrogen så var det mitt enda alternativ när inte Tamoxifenet gjorde jobbet... Hälsningar Marie-Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ka jag skulle få Zoladex efter nått år men då sa dom att den inte skulle hjälpa mig för att jag inte fått den från början. Väldigt konstigt. Vården har inte gjort någonting åt problemet utan bara sagt att en del får mens ändå och andra inte...

      Radera
    2. Ka jag skulle få Zoladex efter nått år men då sa dom att den inte skulle hjälpa mig för att jag inte fått den från början. Väldigt konstigt. Vården har inte gjort någonting åt problemet utan bara sagt att en del får mens ändå och andra inte...

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg