Inlägg inte värt att läsas...

Vaknar och ser den här förstoringen på mig själv som jag ärvt av mina avlidna morföräldrar. Ganska tydligt gloria här va? :)

Behandling för två dagar sen, i tisdags. Jag har inte orkat skriva. Det började dåligt, mådde illa hela kvällen efter behandling trots Emend, 24 betapred, 2 ondansetron, 1 primeran och 1 postafen. Vaknade på onsdag morgon och mådde inte illa!! Dock så enormt trött, jag liksom raglade fram men var ändå jätteglad för jag mådde inte illa :D Tog alla mediciner igen, som ovan men i mindre doser. Efter lunch började jag må illa och så har det varit sen dess... nya doser nu på morgonen.. vet fan inte hur jag mår. Det var ungefär här någonstans i min tidigare behandling då jag slutade bry mig... Jag mår skit. Kort och gott skit. I går sov jag tre gånger. Klev upp vid 7, sov sen mellan 9-11, sen sov jag igen vid 3-4 och sen mellan 6-8 och sen la  jag mig kl 22. Det är omöjligt att resonera med sig själv... är jag trött för att jag äter alla mediciner och i så fall av vilken, eller börjar cellgifterna påverka blodet... alla dessa symptom är normala i min värld just nu.  Som sagt. Vem fan bryr sig... låt mig va tankar, människor och alla andra... det är så trist att känna så. Illamåendet gör att allt äcklar mig. Sängen, sovrummet, toaletten, köket, överallt luktar det nått sjukt. Jag är fånge i mitt eget illamående och det tar över mitt liv. Äckligt. Men nu, om 5 dagar när jag får nästa dos så är jag halvvägs... glädjer mig inte just nu att det "bara" är tre kvar... men en dag när jag mår bra kommer det kännas bra.

Skrev ju tidigare om hur det kommer sig att det skulle ta sådan jävla tid att ge mig andra mediciner, jag var då övertygad om att det handlar om pengar. Jag blev inte direkt motbevisad när jag betalade. En omgång emend kostade 608:-- Alltså EN behandling. Tre piller... Pengar pengar pengar...

Fick antikroppen Herceptin i injicerad med spruta i tisdags, har läst att den gör så ont, men det gick hur bra som helst, ganska stort blåmärke men jag har inte ont, en del av blåmärket har antagit ett form av ett hjärta?--- Många signs nu...  kanske någon där uppe försöker säga mig att jag ska hålla ut bara. (Nu tänker jag på min mormor faktiskt... inte någon annan)

Fan.. jag har verkligen inget roligt att skriva... inte ett skit. Vädret är fantastiskt, jag har inte gått många meter sen i tisdags, nu ska jag lägga mig igen.

Over and out

Ser ni hjärtat?