Venport Port-a-cath

 På torsdag är det dax för en insättning av en subkutan venport, även kallad port-a-cath. Jag har tidigare haft picc-line men eftersom syftet med min behandling är palliativ och inte botande så är det lika bra att ha en port som sitter under huden. 

En picc-line begränsar rörelsefriheten lite och det är meckigt med att duscha, man kan inte basta och bada samt att man måste lägga om den varje vecka. Det där med omläggningen har varit förenat med dödsångest för mig, det står i något tidigare blogginlägg, om jag hittar det ska jag länka här. Alla ssk på vårdcentralen som var nära mig där jag bodde 2016 och 2011 kunde inte det här med att lägga om picc-line, jag RYSER när jag tänker på det. 

Jag vet dock INGENTING om venportar... säkert finns det en hel hög minus med det också, orkar inte bry mig. Det är ju så här det är liksom. 

Min ssk på behandlingsavdelningen sa att eftersom jag får behandling dagen efter och huden då kan vara svullen och svår att sticka i ska jag be dem att lämna kvar nålen... um. Jag känner lite att detta icke är aktuellt. Vaddå ha kvar nålen?

Nej, där går gränsen. Jag har inget emot att ta cellgifter via armvecket en gång till. 

Denna helg har varit magisk. Så jag kan väl räkna med riktigt bra helger var tredje vecka typ- Nice.

Nya ljusstakar. Viktigt såklart.

URMYSIG middag hos mig i går.

Idag sken solen på Östermalm när jag 
tog en lååång promenad.

Gärdet bjöd på grönt gräs och ett skidspår....