Googlar kirurg
Får lite mera energi för varje dag. Skönt. Känner dock att jag inte riktigt orkar röra på mig. Tog en promenad i går men jag får mjölksyra när jag ökar på stegen lite, har varit så ett tag nu. Jag nöjer mig med att bara botanisera hemma, ta hand om tvätt och städ räcker bra just nu.
Jag har (givetvis) kollat upp kirurgen som ska ta bort mina tumörer om ca två veckor. Jag känner mig väldigt väldigt nöjd med denne professor som verkar väldigt kompetent, han kan nog göra ett så bra jobb som är möjligt där inne i armhålan. Oroar mig för ödem... ingen lust att gå runt med en strumpa på armen resten av livet... sannolikheten för det är ändå ganska stor. Baksidan av allt det här jävla eländet är inte jätteroligt, det är liksom inte bara cancer att förstå och ta till sig, det blir ett visst hack i livskvaliten också.
Jag har inte mått dåligt av att bli av med brösten som många kvinnor verkar lida av, även fast ett bröst verkligen inte är snyggt, mastektomi och strålning gör inte underverk med bröst ska gudarna veta, men jag lever, dom försökte göra slut på mig så jag känner inte alls att jag saknar dom riktiga brösten. Jag hoppas att jag kan ta till mig det som kommer nu på samma sätt som jag har tagit förlusten av kvinnlighetens signum.
Jag kan tänka mig att många tänker att man får väl för fan vara glad bara man överlever. Och det kan ju verka rimligt, men riktigt så enkelt är det inte.
Jag har ont i huden. Jag har nog skrivit tidigare att en period efter behandling har jag haft ont på huden i "filéerna" på ryggen, nu är det på armarna och händerna, det kommer och går lite. När jag la mig igår gjorde det väldigt ont, hade svårt att somna. Vet inte vad detta är. Orkar inte ta reda på det heller. Så länge huden inte faller av är jag nöjd...
En vecka med sockerfritt leverne. Har uppmärksammat ca -1 kilo på vågen, men jag vet som tidigare försök att detta är verkligen inte någon diet som faller mig i smaken. Jag vill ha SOCKER. Jag upplever verkligen att ingenting är riktigt gott utan kolhydrater. Dock har det blivit lättare för varje dag, först ville jag äta heltiden, blev illamående av allt fett, men nu blir jag mätt snabbt och håller mig mellan måltiderna. Går dock lös på en hel del bär.
Tja... inte så mkt mer att tillägga. Det är en välbehövd semester i cancerland. Känner att det här kunde få vara klart nu snart, skulle vilja börja jobba och bara glömma den här jävla skiten.
Jag har (givetvis) kollat upp kirurgen som ska ta bort mina tumörer om ca två veckor. Jag känner mig väldigt väldigt nöjd med denne professor som verkar väldigt kompetent, han kan nog göra ett så bra jobb som är möjligt där inne i armhålan. Oroar mig för ödem... ingen lust att gå runt med en strumpa på armen resten av livet... sannolikheten för det är ändå ganska stor. Baksidan av allt det här jävla eländet är inte jätteroligt, det är liksom inte bara cancer att förstå och ta till sig, det blir ett visst hack i livskvaliten också.
Jag har inte mått dåligt av att bli av med brösten som många kvinnor verkar lida av, även fast ett bröst verkligen inte är snyggt, mastektomi och strålning gör inte underverk med bröst ska gudarna veta, men jag lever, dom försökte göra slut på mig så jag känner inte alls att jag saknar dom riktiga brösten. Jag hoppas att jag kan ta till mig det som kommer nu på samma sätt som jag har tagit förlusten av kvinnlighetens signum.
Jag kan tänka mig att många tänker att man får väl för fan vara glad bara man överlever. Och det kan ju verka rimligt, men riktigt så enkelt är det inte.
Jag har ont i huden. Jag har nog skrivit tidigare att en period efter behandling har jag haft ont på huden i "filéerna" på ryggen, nu är det på armarna och händerna, det kommer och går lite. När jag la mig igår gjorde det väldigt ont, hade svårt att somna. Vet inte vad detta är. Orkar inte ta reda på det heller. Så länge huden inte faller av är jag nöjd...
En vecka med sockerfritt leverne. Har uppmärksammat ca -1 kilo på vågen, men jag vet som tidigare försök att detta är verkligen inte någon diet som faller mig i smaken. Jag vill ha SOCKER. Jag upplever verkligen att ingenting är riktigt gott utan kolhydrater. Dock har det blivit lättare för varje dag, först ville jag äta heltiden, blev illamående av allt fett, men nu blir jag mätt snabbt och håller mig mellan måltiderna. Går dock lös på en hel del bär.
Tja... inte så mkt mer att tillägga. Det är en välbehövd semester i cancerland. Känner att det här kunde få vara klart nu snart, skulle vilja börja jobba och bara glömma den här jävla skiten.
Kommentarer
Skicka en kommentar