Dejt hos kirurgen
Fast ändå inte riktigt... för han är på semester så det blir en annan kirurg. Att tro att man har någon slags koll eller påverkan på vården kan man bara glömma.
DET ÄR BARA ATT GILLA LÄGET. Tro aldrig något annat, du är i händerna på vården fullt ut, du har ingen rätt, ingen koll, det är bara att kasta handduken och kliva in. Och sen får man bara hoppas på det bästa. Så är det.
I alla fall så utlovades en kirurg som även hon är professor och har 30 år på nacken inom kirurgi så jag känner mig lugn. Vi hade ett långt och intressant samtal och för första gången sedan cirkus nr 2 började var det någon som faktiskt var intresserad av sitt jobb som satt där och pratade med mig. Det var det mest matnyttiga samtal jag haft på KS sedan 2011. Inte ens tjatet om att det är "sommartider" fick mig på dåligt humör, jag måste hem omgående efter operation, för det finns ingen personal... om omständigheten inte säger att jag bör stanna, för då får jag stanna på "hotellet"... där får man klara sig själv men är ju i närheten av sjukhuset... eller.. ja. Det är sommartider.
Är det någonstans i samhället det faktiskt inte riktigt känns ok med sommartider är det på sjukhus. Som vi alla vet tar varken cancer eller andra sjukdomar någon som helst hänsyn till att vi vill vara lediga på sommaren. ..
I mitt nya liv ingår det att jag ska vara frisk och röra på mig. När jag cyklade på min fantastiska jävla cykel som jag fortfarande tänker på som det dyraste i mitt liv till tunnelbanan en dag när jag i vanlig ordning var försenad till KS och låste fast den där utanför gjorde jag mitt livs tabbe. Man ställer inte det dyraste man äger utanför tunnelbanan i förorten. .. Jag fick snällt gå hem när jag kom tillbaka från sjukhuset so to say. Här i stan lever man inte efter devisen mitt och ditt utan mera, allt som är ditt är mitt.
Nu är det en grav överdrift att det var det dyraste jag ägt. Dessutom (påpekade en klok människa här om dagen) så köpte jag cykeljäveln 2007 så livslängden på den hade gjort sitt, den hade rullat många mil och jag bör helt enkelt släppa sorgen och ge mig upp på hästen igen. Jag har ingen bil och faktiskt råd med en ny cykel nio år senare. .. Im over it, och min nya cykel är magiskt vacker och snabb.
Det var kärlek vid första ögonkastet, och nu ska jag cykla till månen och tillbaka. (tills det blir snålblåst och minusgrader om några veckor, sen kommer den att stå inomhus i nio månader ...)
Jo.... jag la fram tanken att låta ytterligare en kirurg få ta plats efter operationen av armhålan och ta bort mina äggstockar. Jag klarade inte av att sälja in iden åt gyn så jag får behålla min kvinnlighet ett tag till. Hoppas bara det inte hinner hända nått som involverar ett c där nere innan jag hinner bli av med skiten.
Nu ska sätta mig och stirra på min nya kärlek TREK
DET ÄR BARA ATT GILLA LÄGET. Tro aldrig något annat, du är i händerna på vården fullt ut, du har ingen rätt, ingen koll, det är bara att kasta handduken och kliva in. Och sen får man bara hoppas på det bästa. Så är det.
I alla fall så utlovades en kirurg som även hon är professor och har 30 år på nacken inom kirurgi så jag känner mig lugn. Vi hade ett långt och intressant samtal och för första gången sedan cirkus nr 2 började var det någon som faktiskt var intresserad av sitt jobb som satt där och pratade med mig. Det var det mest matnyttiga samtal jag haft på KS sedan 2011. Inte ens tjatet om att det är "sommartider" fick mig på dåligt humör, jag måste hem omgående efter operation, för det finns ingen personal... om omständigheten inte säger att jag bör stanna, för då får jag stanna på "hotellet"... där får man klara sig själv men är ju i närheten av sjukhuset... eller.. ja. Det är sommartider.
Är det någonstans i samhället det faktiskt inte riktigt känns ok med sommartider är det på sjukhus. Som vi alla vet tar varken cancer eller andra sjukdomar någon som helst hänsyn till att vi vill vara lediga på sommaren. ..
I mitt nya liv ingår det att jag ska vara frisk och röra på mig. När jag cyklade på min fantastiska jävla cykel som jag fortfarande tänker på som det dyraste i mitt liv till tunnelbanan en dag när jag i vanlig ordning var försenad till KS och låste fast den där utanför gjorde jag mitt livs tabbe. Man ställer inte det dyraste man äger utanför tunnelbanan i förorten. .. Jag fick snällt gå hem när jag kom tillbaka från sjukhuset so to say. Här i stan lever man inte efter devisen mitt och ditt utan mera, allt som är ditt är mitt.
Nu är det en grav överdrift att det var det dyraste jag ägt. Dessutom (påpekade en klok människa här om dagen) så köpte jag cykeljäveln 2007 så livslängden på den hade gjort sitt, den hade rullat många mil och jag bör helt enkelt släppa sorgen och ge mig upp på hästen igen. Jag har ingen bil och faktiskt råd med en ny cykel nio år senare. .. Im over it, och min nya cykel är magiskt vacker och snabb.
Det var kärlek vid första ögonkastet, och nu ska jag cykla till månen och tillbaka. (tills det blir snålblåst och minusgrader om några veckor, sen kommer den att stå inomhus i nio månader ...)
Jo.... jag la fram tanken att låta ytterligare en kirurg få ta plats efter operationen av armhålan och ta bort mina äggstockar. Jag klarade inte av att sälja in iden åt gyn så jag får behålla min kvinnlighet ett tag till. Hoppas bara det inte hinner hända nått som involverar ett c där nere innan jag hinner bli av med skiten.
Nu ska sätta mig och stirra på min nya kärlek TREK
Är du missnöjd med vården måste du reagera. Att kontakta verksamhetschefen på enheten är alltid en början. Om du har ekonomi för privat vård så blir det på helt andra villkor. //Ullis
SvaraRadera