Tappar hår och PET röntgen

 Hej, sorry, dåligt med uppdatering från mig.

Jag har mått bra, men jag har också lite svackor med korta stunder som är som fragment från förr men det är blickar framåt och då mår jag lite... sådär. Men i det stora hela så .. bra!

Min teori om att jag får akut magkatarr av cellgifterna verkar inte vara helt fel, jag äter dubbel dos omeprazol nu och det funkar. Eller ... *peppar peppar* det funkade efter behandlingen i fredags. 

Idag är det dags igen. Har inte haft så mycket ångest faktiskt. Det som varit kämpigt i veckan är jag börjat tappa mycket hår. Jätte mycket hår... vi får se var det slutar. Ska fråga på beh. avdelningen idag om det är någon ide att fortsätta med ismössan. Kanske får jag behålla lite hår om jag fortsätter med mössan, eller är det verkningslöst... who knows? Men känslan av att håret rasar av är lite som drömmar när man tappar tänder, det skaver liksom.

Jag har fullt ös denna helg, thank god. Om jag kommer att dö i förtid är det troligt att det blir av utbrändhet innan cancern tar mig. Jag håller mig sysselsatt.

Jag brukar kaxigt säga att jag skiter i kortisonet, förra gången tog jag 4 tabletter, men jag vet inte om jag vågar avstå helt, jag har ju mått toppen denna vecka så kanske ska jag ta dem ändå... velar. Alla dessa jävla beslut.

I kväll ska jag sova hos min syster (en av dem, ni som läst vet att jag har ett helt gäng med coola syskon) och det ska bli SÅ MYSIGT. Jag ser verkligen framemot lite tid med henne. 

Har bett om att få göra en 2nd opinion. Något skaver lite där också, det är inte alls samma sak att få behandling och kunna bli frisk som att nu ha detta skit i hasorna tills man dör. Nu handlar det ju faktiskt när man kommer närmare om att utvärdera antal månader, för och emot, olika strategier. Det finns ingenting negativt med att be ytterligare en onkolog om dennes uppfattning av min situation.

Jag har även genomgått en PET röntgen som jag får svar på den 16/2. Jag är väldigt väldig nervös inför det svaret. Jag upplever att det är något bättre med smärtan i bröstbenet, men jag upplever också att den förflyttat sig något. En riktigt jobbig grej som påverkar mig är att jag verkar inte kunna bära särskilt tungt innan det börjar göra ont, och när det börjat finns inget stopp på eländet, då måste jag vila från att utsätta överkroppen för något flera dagar innan det klingar av. Jag har nyst utan att dö av smärta, det är POSITIVT hoppas jag !

Trevlig helg!