Emotionell rollercoaster week


Det är verkligen höst. Idag har det varit en helt underbar dag, 10 grader och sol. Jag älskar livet just nu.

Snart slutet på oktober. The cancer month starts for me.... 17 november, då har det gått ett helt år sen jag fick veta vad det var som kändes konstig i vänster bröst, och tyvärr var det inte silikonimplantatet som jag trodde.... Fan va skönt, för varje dag som går kommer jag längre ifrån det här eländet även om det säkert hänger med mig för alltid på några sätt. 17 November 2010 var ingen bra dag, det vände upp och ner på mitt liv på några få sekunder. Jag minns det som i går och jag minns varje litet steg och tanke. Samtidigt är det helt overkligt, det kommer det nog alltid att vara. Skönt, ger en bra distans. Om man säger att det var den värsta dagen i mitt liv, så kan det alltså bara komma bättre dagar, det är skönt att luta sig tillbaka på :) Om jag tänker tillbaka på den tiden som varit det senaste året så kan jag konstatera att några människor i mitt liv försvunnit, och flera bra tillkommit. Jag är glad för alla nya kontakter jag fått! Man måste se det positiva med det negativa så att säga :)

Kanske det vackraste med hösten
Det har varit en tuff vecka känslomässigt. Min nära kollega och vän förlorade sin 2-åriga son för två år sen i torsdags. Man vet att årsdagen kommer, och det blir återigen tydligt hur vidrigt det är. Jag tänker på det en gång varje dag fortfarande, ... hur lever man vidare efter en sådan sak. Människan har en fantastisk förmåga att läka, i alla fall de öppna såren. Det var en jobbig dag för henne i torsdags, och det var en jobbig dag för oss som minns även den dagen när vi fick det beskedet som om det var i går. Jag tittar på henne med beundran, för att hon står upp och går vidare i livet. Den största rädslan i mitt liv är att förlora mitt barn.
Sen fick jag fina nyheter också, känslomässiga men åt det bra hållet. Människor från förr dök upp igen, massa cancer överallt,  stora grejor hände min vän,  både bra och dåliga, och förövrigt var det en riktigt bra vecka på många sätt,  helt enkelt "emotionell rollercoaster week".....

Fick ett mail från några tjejer som ska göra ett skolarbete och undrade om jag hade lust att haka på deras projekt. Det handlar om cancer, och det är klart jag e på. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen, finns det någon jag kan hjälpa på minsta sätt genom att medverka och berätta min historia så ser jag inga hinder. Berättar mera om det sen. Vad jag förstod ville de få tag i fler människor med cancererfarenhet, någon som känner att de gärna delar med sig av sina erfarenheter kan väl skriva till mig så kan jag föra det vidare.

Håll ögonen öppna här i bloggen, det kommer ev ett samarbete med en annan bloggtjej som gör fina tavlor, mössor och vantar, kan bli kul :)

Ps... NeuLash...mina ögon e konstant röda... hoppas det går över, annars få jag sluta med dom dyra dropparna.... Ds

Ha en toppen helg!


Kul att få sådana här överraskningar med posten ?!

Kommentarer

  1. Hej!
    Jag har följt din blogg nu i några månader! Tycker att du är väldigt stark och kan känna med dig trots att det inte är bröstcancer som jag har drabbats av. Fortsätt kämpa på <3 Dom får gärna höra av sig till mig om dom vill, då jag känner likadant som du att jag vill hjälpa och informera! Jag fick mitt gyncancer besked i Mars så det är rätt färskt för min del också, om kan höra av sig på anna.medin@hotmail.com Hoppas att du sitter nästa år och tänker tillbaka att ännu ett år har gått! :)

    SvaraRadera
  2. Hej ! Ja, nu ska jag bara njuta av varje födelsedag i stället för att hata dom. Kikade in på din blogg, jätte fin. Jag säger detsamma till dig! Bra kämpat, och vi ser framemot en massa födelsedagar framöver :)

    Kram!

    SvaraRadera
  3. Tack Tack :) Detsamma! :) JA det är värt att fira :) Jag och min sambo bollar lite med tanken om att ha en jätte fest på "min" årsdag! :) Fira att man är frisk!

    Kram

    SvaraRadera
  4. Jag ställer också upp med min berättelse om dom behöver fler medverkande i projektet! Bara att dom hör av sej.
    Det närmar sig årsdagen här också, 21 december 2010 fick jag beskedet. Tack för den julklappen, liksom... :s

    Kram

    SvaraRadera
  5. Hej!
    Underbart foto på lövet! Hösten kan vara så vacker!!!
    Förresten... Tröttheten är helt normal. Tillståndet kallas 'fatigue' och kommer av cancern. Jag känner detsamma :( jobbar dock bara 50 % ett tag till, för att få tid att orka 'leva', vila och träna upp fysiken.
    Ha en skön söndag!
    Kram Anna B

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg