HEJJA UNG CANCER!
Detta mail fick jag idag, och jag kan bara hålla med! Kolla in den här webbdokumentären. Jag säger bara SNYGGT JOBBAT UNG CANCER!
Hej!
Den här var löjligt bra! Snygg, meningsfylld, gripande och "on the spot" fantastiskt bra jobb!!
Missa inte detta! Om någon utav er får mailet för andra tredje gången så ”är det okej”
M V H
Patrik
Ung Cancer lanserar webbdokumentär
I dag klockan 09.00 lanserar organisationen Ung Cancer sin första
dokumentärfilm i kampanjen ”Det är okej att känna”.
Kampanjen består av en serie om fem kortfilmer med syfte att lyfta fram
diskussionen kring de tabubelagda ämnena cancer och sorg.
Se filmen här: http://www.youtube.com/watch?v=162gYmyiGrU
”Jag pratar ofta om det där som hände för snart fem år sen. Om dagen och
stunden, som förändrade mitt liv. Om den dagen då det overkliga steg in i mitt liv -
utan hänsyn och respekt.
Dagen då jag fick cancer.
Vi lever i landet lagom.
Landet lagom där till och med våra känslor ska hållas inom ramarna för vad som
är ”normalt” och lagom.
Du får vara glad, men inte så glad så att du dansar eller sjunger på offentlig plats.
Du får vara arg, men inte så arg så att du skriker högt. Och är du ledsen, då ska det
genast kännas bättre när någon klappar dig på ryggen och säger att allt blir bra.
Eller?
Vi är så rädda för starka känslor.
Rädda för hur vi ska bete oss när någon annan känner och för vilka känslor det
genererar i oss själva. Vi blir osäkra, känner oss obekväma och drar oss därför ofta
undan.
Men med ett cancerbesked kommer inga lagom känslor.
Med ett cancerbesked kommer känslor vi aldrig haft innan. Känslor vi aldrig lärt
oss hantera, aldrig lärt oss prata om. Känslor som måste ut.
Och låter vi dem inte göra det, om vi trycker undan, inte blir tillåtna att känna,
kommer skadan alltid bli större än cancerbeskedet i sig.
Du kanske blir ledsen.
Du kanske blir arg, förbannad och frustrerad.
Du kanske gråter floder.
Skriker, stampar, svär och slår.
Men då ska jag säga till dig: det är okej.
Det är okej att känna, precis vad du vill.”
– Julia
För mer information kontakta:
Julia Mjörnstedt, ordförande i Ung Cancer
Tel: 031 75 77 111
Mobil: 0735 00 88 30
Email: julia@ungcancer.se
Hej Ida,
SvaraRaderaJag skojade (pratade) om cancer igår...köpte en massa lakrits och hällde upp i en skål på jobbet. Godis, mums sa mina fellow co-workers. Man blir inte tjock av lakrits! Man får Bara cancer, sade jag. Fniss va bra var svaret och alla dök ner i skålen med giriga fingrar. Kom på mig själv och undrade. Vad sa jag?! Det är ju hemskt med cancer. Jag vill inte ha cancer. Vill inte vara tjock för den delen heller. Men cancer är värre. Jag har ju haft cancern sjukligt nära, så att jag kunnat röra vid den. Den är orättvis. Lömsk. Ful. Utmärglande. Elak. På riktigt.
"skriker, stampar, svär och slår.....det är ok att känna precis vad du vill"
Starkt! Det känns!
Mycket bra av dig att dela med dig. Tänkvärt på flera plan. Även om man kanske inte är drabbad. Just nu.
Kram kram
Sanna: De flesta blir på ett eller annat sätt drabbade, de närstående som har det på nära håll blir i allra högsta grad påverkade och kanske är dom som tillåts känna minst, dom ska stötta och peppa, inte gråta och skrika ut sin frustration och sorg. Det är en sorg för att man inte vet vad som väntar, även om man hoppas att det som väntar efter allt det jobbiga ska sluta med livet. Så låt oss känna helt enkelt, alla oavsett cancer eller ej, vilken ålder som helst!
SvaraRaderaPs! Jag älskar också lakrits... kan man få cancer av det, på riktigt? ;) KRAM