Inte se bakåt?

Det här cyklar vi förbi när vi tar vår runda, det är så fint, vi stannade och tog ett foto i går (som inte visar hur fint det
eg är...men ändå)

Träningsdagbok på funbeat, kan jag rekomendera
för att hålla lite koll samt bli peppad av. Bara
av att läsa om gammal träning igår blev jag peppad.

Oh det är underbart med träning. Undrar just när jag tänker sätta i gång med squash igen... snart...kanske. Jag är sugen på att testa tennis, måste kolla upp det.

Anyways, ang träning så dammade jag av min cykel som jag skrivit, och igår tog jag en tur med min kompis Karin. Vi brukade cykla, eller gjorde några vändor i vad jag trodde var förra året, men jag kikade in på funbeat (där jag registrerat min träning sen 2007) och det visade sig att det var 2008. Damn va tiden går fort?! Läskigt. Kanske inte helt konstigt att jag inte riktigt mindes vägen igår när vi drog iväg. Vi brukade cykla en runda på 25km, men den blev lite längre igår. Hade ingen färddator så jag vet inte exakt varken tid eller distans. Det spelar ingen roll, det var helt underbart och jag längtar efter nästa tur. Fan vad jag mår bra av att röra på mig, älskar att man tar sig fram nästan överallt med cykel och att det kan gå riktigt fort :)

När jag kikade in där insåg jag också att jag har tränat väldigt mycket mer de senaste åren (inte höst 2010 & vår 2011 dock) än vad jag trodde, jag har tränat väldigt mycket och konsekvent. Tur att man skriver upp...
Man säger ju att man inte ska se bakåt, men igår var det roligt när jag hittade träningsdagboken, särskilt under den period när löpträningen var som mest intensiv, där har jag på ett pass skrivit "55 minuter, lättdistans 1 mil, tre kilometers nedvarvning utanför passet, ganska tråkigt med korta distanser, jag försökte dra på idag för jag blir aldrig så där skönt slut av dessa pass. Har lite ont i vaden"

Man blir aldrig slut av dessa pass ?? HAHAHA.... otroligt roligt, och skönt att läsa nu när jag blir helt färdig av inte ens fyra kilometer.... i näst intill "gå tempo". Men jag är nöjd med det nu, inte i längden, men just nu. Ingen stress (yeah right.... ) När jag i början av Juni trodde jag var frisk och pigg och drog i väg, orkade 100 meter sen gjorde det ont i HELA kroppen! Då tänkte jag "OK, det är slut, jag kommer aldrig att komma igen, den här sjukdomen har tagit knäcken på mig". Men jag ska visa den andra takter. Jag SKA springa en mil och skriva i statusraden "det är så trist att man inte blir helt slut av korta distanser som en mil".... ;) Allt blir lättare med god kondition, det minns jag allt...
I höst ska jag använda mig av luncherna också, springa en sväng, har en halvmils runda att springa, det hinner man precis med (springa/duscha/äta) på lunchen.

Dagens parkering, blått och rött.

I går var det sol sol sol, och det tog vi tillvara på. Idag är det regn regn regn.... hur tar man tillvara på det? När det är fulväder ute, kanske man ska vara inne och göra trista saker som städa?