WTF

Jo men det blev ju såklart ingen Zoladex i går för jag hade visst inte sprutan med mig som jag hade recept på och skulle ha hämtat ut själv. Kan vara för att jag inte tittat på nått recept eftersom jag inte visste att det fanns och inte heller fattade av mig själv att jag skulle hämta ut den. Dumma dumma jag.... jag hade ju precis varit och fått herceptinsprutan och den hämtar man inte ut, så helt lätt är det inte det här med vad som är mitt jobb och vad som är ditt. Jag anser nog att radiumhemmets jobb att informera mig lite lätt har gått sådär.

Jag fick alltså vänta tills idag. Som ni minns om ni läst så klagade jag på att jag skulle betala för embla... om jag inte får dem gratis kommer jag snällt gå och köpa dem inom 28 dagar till nästa spruta för det var en herrejössesgrej och Fu** M* Sid**** va ont det gjorde, och det MED emblaplåstret.. Det känns nu, ett par timmar senare som jag haft ett helt getingbo på besök i magen. Jag kan för allt i världen inte förstå varför nålen behöver vara lika fet som en virknål... ? Fick för mig ett tag när jag vinglade bort till bussen att jag nog måste spy... men det blev bra till slut. Nu är det gjort. Det är så skönt.. nu är det bara strålning kommande 3 veckor.

Har pratat med dottern lite om vad som händer och sker och har kanske vid nått tillfälle fått frågan vad man kan förvänta sig av sprutan och mest troligt då förklarat lite lätt och snabbt hur det kan kännas med klimakteriebesvär så när jag klev innanför dörren hemma skrek hon " har du blivit sur redan?"

Eftersom jag använder allt jag har för att intala mig själv att livet nu är slut (egentligen inte förens jag måste börja med tilläggsbehandlingen i oktober... men typ) nu så kanske jag blir positivt överraskad om jag vaknar upp i morgon trots att jag numera som 40 år och några dagar är i klimakteriet. (obs.. för de som inte har en ironisk sida i sig så överdriver jag kraftigt mina känslor inför detta faktum... ) Inte alla som får uppleva detta innan deras mödrar.. vore ju toppen om vi kunde svettas i kapp jag och mamma.

Cancer alltså. Det är liksom inte "bara cancer"... det är så jävla mycket att få cancer, det påverkar hela ens existens.

Idag har jag förövrigt haft en fantastisk dag med inte bara ett utan TVÅ uppvaktande på jobbet. Vilka fina presenter, herrejösses. Man borde fylla 40 oftare!

Så. Jag sätter mig i soffan och inväntar förfallet. Over and out!