Kah pOow!
Då så. Då var det gjort. Snabbt, smidigt och jäkligt enkelt, nästan helt smärtfritt. Två bröst nu på plats. Givetvis hade jag haft med mig fel typ silikonimplantat, efter att ha försäkrat mig om att det var rätt, var det fel, så nu har jag ett runt och ett droppformat... men jag orkar inte bry mig... jag är så glad att det är klart. Och helt plötsligt fanns inga storleksproblem, utan snarare tvärtom, jag hade kunnat få större bröst på köpet, men jag nöjde mig med det jag redan hade :)
Det är ju trots den obehagliga känslan att vakna ur narkos också jäkligt skönt att somna in i den. Som en härlig fylla, en sån man inte kan få med alkohol. Tur att man inte får den så ofta, då hade man blivit narkostorsk.
PIP implantaten jag hade i min kropp var hela, det känns också skönt att höra, då gör de ingen eller åtminstone mindre skada. Tror inte jag behöver fundera så mkt mer om det är PIP som gett mig cancer, mest troligt inte. Det blev en del kära återseende med kvinnorna på operationsavdelningen som kände i gen mig sen två år tillbaka, kul att se dom, och dom blev glada att se mig i livet och där av roligare orsaker.
Snackade med en av syrrorna som just kommit från ett jobb på en av klinikerna där de en gång i tiden satt in PIP, hon sa att det var praktiskt taget det enda hon jobbat med de sista två åren, att byta ut dom. Vilken jättebuissnes dom där jaävlarna gjort på det där bytet alltså... fy fan.
En annan kom och snackade lite hon också och berättade att de uppmärksammat att de sista tio åren har de behandlat och opererat mycket fler unga kvinnor än tidigare, och att bröstcancer fallen ökat från de stadiga 7 tusen och är nästan upp i 8 tusen per år, och det verkar vara unga som ökar. Tråkigt. Det måste ju gå att ta reda på varför? Jag ar aldrig pysslat med något särskilt som jag vet har någon särskild cancer risk. Min utredning för ev ärftlighet har tagit fart, men jag det verkar ärligt talat inte så... det finns en massa äggstockscancer i min familj, på en gren, men det är liksom fel gren vad jag själv kan se. Återstår att se.
Har just sovit av mig morfinruset i soffan, vaknade av att jag snarkade högt...haha. Jag snarkar inte normalt sett, så jag måste ha sovit STENHÅRT.
Då lägger jag mig igen tror jag, med 345cc i ena ratten och 250 i den andra, ojämt, men ändå så jämt ;)
Tjing
Det är ju trots den obehagliga känslan att vakna ur narkos också jäkligt skönt att somna in i den. Som en härlig fylla, en sån man inte kan få med alkohol. Tur att man inte får den så ofta, då hade man blivit narkostorsk.
Snackade med en av syrrorna som just kommit från ett jobb på en av klinikerna där de en gång i tiden satt in PIP, hon sa att det var praktiskt taget det enda hon jobbat med de sista två åren, att byta ut dom. Vilken jättebuissnes dom där jaävlarna gjort på det där bytet alltså... fy fan.
En annan kom och snackade lite hon också och berättade att de uppmärksammat att de sista tio åren har de behandlat och opererat mycket fler unga kvinnor än tidigare, och att bröstcancer fallen ökat från de stadiga 7 tusen och är nästan upp i 8 tusen per år, och det verkar vara unga som ökar. Tråkigt. Det måste ju gå att ta reda på varför? Jag ar aldrig pysslat med något särskilt som jag vet har någon särskild cancer risk. Min utredning för ev ärftlighet har tagit fart, men jag det verkar ärligt talat inte så... det finns en massa äggstockscancer i min familj, på en gren, men det är liksom fel gren vad jag själv kan se. Återstår att se.
Har just sovit av mig morfinruset i soffan, vaknade av att jag snarkade högt...haha. Jag snarkar inte normalt sett, så jag måste ha sovit STENHÅRT.
Då lägger jag mig igen tror jag, med 345cc i ena ratten och 250 i den andra, ojämt, men ändå så jämt ;)
Tjing
Så glad för din skull!
SvaraRaderaKraaaam