1 Juni 2012

Jag går till stallet, har mössa och vantar på mig, det regnar och blåser, sätter även mig luvan på jackan. Jag blundar och tänker att jag får sota för att jag i Maj haft 11 dagar i solen, 11 underbara dagar. Det är inte synd om mig.
Idag + nio dagar är det ett år sen jag startade strålningen. Fan va skönt, ju längre åren går, desto längre från det där hemska året kommer man, it´s a good thing.
Idag har jag också lärt mig att tamoxifen och novaldex är samma sak. Man lär så länge man lever.

Nu så, jag är mer än redo för den svenska härliga sommaren, kom igen nu!