Hjälp!

Jag vill ha lite hjälp. Jag vill höra vad ni andra, som cancersjuka eller cancerfriska eller anhöriga har upplevt hur ni blivit "behandlade" eller vad ni funderat på som kan förändra och förbättra denna jobbiga tid. En del överlever och där vet jag att det finns ett glapp i hjälpen man kan få, anhöriga får ofta ingen hjälp alls, och hur är det när någon går bort i cancer, hur mkt hjälp får man då? Min upplevelse när min morfar gick bort är ju då att min mormor aldrig fick någon hjälp. Nu har hon snabbt utvecklat demens, och jag undrar om detta hade gått långsammare om hon fått hjälp att reda ut tankarna. Det är ju inte alls konstigt att människor efter 50 år tillsammans som blir av med sin andre hälft blir deprimerade, men kanske hade sjukvården kunnat hjälpa till att hålla henne frisk längre. Det är så fruktansvärt det som hänt, och det är väldigt jobbigt för oss alla som är inblandade. Kanske hade det inte blivit bättre även om hon fått hjälp, vem vet. Jag vet att vi skiter i våra gamla människor, och det smärtar mig. Jag är livrädd för att bli gammal.

Men hur fungerar det när en ung människa dör, en människa mitt i livet, innan barn, eller med barn, i en familj som kommer att lämnas ensam alldeles för tidigt. Hur det än är, när man är gammal så är det närmare det oundvikliga, och en kortare tid att leva med sorg, förlorar du din närmsta, mamman eller pappan till dina barn i typ 30-års åldern ska du leva med upplevelsen och sorgen i många många år, även om man går vidare så förändrar detta en person. Ibland på ett så bra sätt som möjligt och man klarar av att göra något bra av det, ibland tror jag tyvärr att man aldrig "kommer igen"... alla fungerar olika, alla känner olika, vi är olika.

Jag är intresserad av att höra hur DU upplevt att du blivit behandlad, vad du saknat eller vad som fungerat riktigt bra. Allt är av intresse. Kolla in mitt tidigare inlägg, jag ska ta med mig allt jag kan och göra allt jag kan. Vill du inte skriva öppet om det, maila mig! saadiq@live.se

Snälla, var med och hjälp mig förändra. Nu har vi en chans att göra saker bättre för de som kommer efter oss, anhöriga, döende, eller överlevare!

Mc Donalds meny i Barcelona.... same same... Skillnaden var att jag kom direkt från Palma och tyckte jävligt synd om mig själv satt där och grät en skvätt. Kände mig inte alls konstig och fånig....  

Dagen efter kändes det direkt bättre, fick återförenas med min andra hälft. Nyår och en härlig kväll med nära och kära

Så är det!

Hummer. Gott 

Tog med mig en vimpel till Mallis, efter önskemål. Visat sig funka bra  där borta. Hade inte gjort sig lika bra på min balkong.

Svårt för måndagar.... så är det

Och typ hit ska jag i April. Stackars stackars mig....