Lynch Syndrome :(
Känner mig låg och ledsen. .. I går fick jag läsa ett brev som min ex make fått från Radiumhemmet. Han insjuknade i tarmcancer 2008 men är idag frisk. Hans far gick bort i samma ålder, samma cancer. I brevet stod i korta drag att han förmodligen lider av lynch syndrome
och den är ärftlig. Det är vad jag förstår ganska "nytt", eller ny upptäckt som betyder att har man denna gen har man mycket stor risk att i unga år utveckla cancer i första han i tarm, urinblåsa, för tjejer livmoder och äggstockar, men nu även visat sig bröst och lite andra ställen, mage mm. Detta är en starkt ärftlig gen och man insjuknar i cancer i unga år.
En starkt ärftlig gen betyder att vår dotter kan ha den. Jag kan inte ens förklara hur det kändes att läsa det där brevet.
Min genutredning är inte ännu klar. Jag vill inte ens ha svaret på den, men inget tyder på att jag skulle ha en ärftlig bröstcancer. Jag håller tummarna, men nu känns det rätt jobbigt utan det svaret. Vad har vi gett henne för skitgener...
Och så till cancervärlden igen. Jag har haft problem med magen i flera veckor, ända sen jag åt risig mat (vilket jag är rätt övertygad om är orsaken till magproblemen tillsammans med nedsatt immunförsvar) och var då till doktorn i går för att få någon ordning på detta. DIREKT kopplar läkarna ihop mig med
C A N C E R och säger " jag känner ingenting, vi tar lite prover men undertiden vi får svar på dessa så vill jag att du ringer radiumhemmet och talar med din läkare".
Alltså... no offense, det är jättebra att de är OBS på cancergrejen, men jag har ju berättat att jag blev jätte dålig efter restaurangbesöket, jag har inga tecken på cancer i tarm, och det ENDA hon snackar om är att kolla med radiumhemmet... Men alltså... Ja jag vet inte riktigt... Det här kommer ju sluta med att jag måste tillbaka för att ta fler prover som riktar sig åt rätt håll. Trött blir jag.
Och apperopå trött... shit va trött jag är nu. Kanske är efterdyningarna av nya vårtor (och jag får inte ha nått tryck på brösten. Jätte enkelt, vad fan sätter man på sig?
Nä. Usch. Idag är det fan grått.
och den är ärftlig. Det är vad jag förstår ganska "nytt", eller ny upptäckt som betyder att har man denna gen har man mycket stor risk att i unga år utveckla cancer i första han i tarm, urinblåsa, för tjejer livmoder och äggstockar, men nu även visat sig bröst och lite andra ställen, mage mm. Detta är en starkt ärftlig gen och man insjuknar i cancer i unga år.
En starkt ärftlig gen betyder att vår dotter kan ha den. Jag kan inte ens förklara hur det kändes att läsa det där brevet.
Min genutredning är inte ännu klar. Jag vill inte ens ha svaret på den, men inget tyder på att jag skulle ha en ärftlig bröstcancer. Jag håller tummarna, men nu känns det rätt jobbigt utan det svaret. Vad har vi gett henne för skitgener...
Och så till cancervärlden igen. Jag har haft problem med magen i flera veckor, ända sen jag åt risig mat (vilket jag är rätt övertygad om är orsaken till magproblemen tillsammans med nedsatt immunförsvar) och var då till doktorn i går för att få någon ordning på detta. DIREKT kopplar läkarna ihop mig med
C A N C E R och säger " jag känner ingenting, vi tar lite prover men undertiden vi får svar på dessa så vill jag att du ringer radiumhemmet och talar med din läkare".
Alltså... no offense, det är jättebra att de är OBS på cancergrejen, men jag har ju berättat att jag blev jätte dålig efter restaurangbesöket, jag har inga tecken på cancer i tarm, och det ENDA hon snackar om är att kolla med radiumhemmet... Men alltså... Ja jag vet inte riktigt... Det här kommer ju sluta med att jag måste tillbaka för att ta fler prover som riktar sig åt rätt håll. Trött blir jag.
Och apperopå trött... shit va trött jag är nu. Kanske är efterdyningarna av nya vårtor (och jag får inte ha nått tryck på brösten. Jätte enkelt, vad fan sätter man på sig?
Nä. Usch. Idag är det fan grått.
Jag förstår att detta är tungt, vi får hålla tummarna att just dom generna inte gått vidare... men jag förstår din oro och frustration, djävla skitcancer...
SvaraRaderaAng. tuttarna så får du helt enkelt klippa hål i tröjorna där bröstvårtorna sitter ;)
Många Kramar, Lisbet
Ja, tummar hålls stenhårt... hål i tröjan är nu fixat ;)
RaderaGå naken?! :)
SvaraRaderaTråkiga nyheter
Kram på dig denna grå dag
Hå
Mmm känner mig rätt naken nu faktiskt, ingen BH ... urk ;)
RaderaDet var ett tunt besked. Hoppas man kan hjälpa honom.
SvaraRaderaMed såna vackra tuttar kan man gärna gå naken! :) Själv har jag aldrig bh på mig därför att det är så obekvämt och jag får då panik. Men det finns väldigt tunna plag som inte kan skada.
Önskar dig en trevlig helg!
Hej! Tråkigt med all oro, det förstår jag. Jag har själv Lynch syndrome och har tyvärr gett genen vidare till flera barn. Det är dock viktigt att skaffa information. Bröstcancer ingår inte i riskscenariet för lynch syndrom.. Om det nu är någon tröst.
SvaraRadera