Tid

Nu var det dax för ett nytt inlägg. Har tänkt länge att jag borde nog skriva nått... men alltså, jag har inget att skriva, och i mitt fall är det bara positivt.
Jag kör på med träningen och har börjat springa igen. Fan va nice det är. Man kan göra sig själv riktigt riktigt trött, det är magiskt :)
Annars fortsätter jag då till min PT lite då och då och får nya "uppgifter". Passar mig rätt bra. Det är bara baserat på min egen kropp och några lättare redskap (en pinne, pilatesboll, några vikter) så jag behöver inget gymkort vilket var min önskan när jag började. Hitta ursäkter för att komma iväg till gymmet kommer jag alltid hitta, och dom kommer vara trovärdiga både i mitt eget och andras huvuden. Nu känner jag mig bara j*vligt dålig om jag inte gör dom. En halvtimme hemma två gånger i veckan vid sidan av motion så ofta som möjligt. Hur svårt kan det vara..... jättesvårt, och jätte kul, när man väl gör det :)
Så hur går det med nya bröst? Ingen aning... jag träffar och träffar herrar som är experter med kniven till höger och vänster. Händer inte ett skit, men det sägs att jag ska ha ett nytt bröst till jul iaf... vi får väl se hur det blir med det...
Annars tror jag nästa canceruppdatering borde bli runt jul, då är det väl dax för ny undersökning. Blä. Jag drömde i natt att jag hade en knöl i magen. Sorgen och rädslan jag kände i drömmen var ingen höjdare. Jag drömde helt enkelt att det var slut, jag kände hur livet rann ur mig, glädjen och .... allt. Dessa drömmar undanbedes tacksamt. Dock är jag glad att jag slipper dessa tankar i vaket tillstånd. Jag känner mig så frisk, finns inget sjukt över mig, mer än att det saknas ett bröst och jag tar lite piller varje morgon. Nu är jag frisk. Älskart!




Är hooked på fivefingers. Har utökat familjen till tre par

Ja.. vågar man äta tillskott... eller får man cancer då kanske. Det vill man ju inte ha! 

Syrran hakade på första rundan på lääänge. Idag gjorde jag andra rundan. Och vare sig jag vill eller inte blir  det en runda nästa lördag också... Topp loppet eller vad det nu heter...

Precis så här känner jag mig just nu. Lovesick...


Får fortfarande gigantiska blåmärken och jag har ingen aning om var de kommer ifrån. Men jag har tagit alla tester man kan och mitt blod ska vara tiptop. 

Vi fortsätter åka till stallet varje vecka. Dottern har blivit jätte duktig och både skrittar och travar själv. 

Höst. Jag gillar ju hösten... det är lite mysigt liksom.



Hon blir stor. Mitt allt <3

Av någon märklig anledning blandar sig bilarna i färg nu för tiden. I morse tyckte jag nog ändå att dom blå hade teamat upp lite. 


Håret växer

Blöt dag på grönan, men oj så skoj!

Händer att jag tar ett glas vin ibland, fortfarande ...

Stopp. Le. Andas. Livet är vackert!


Hans och hennes. Älskar den här bilden. 

Kommentarer

  1. Åh vilket fint inlägg! Jag saknar dina inlägg när du är tyst, men jag följer ju dig på annat håll också ;)

    Btw; Ja, snart måste vi få till en aw. Hur svårt kan det va?!

    SvaraRadera
  2. Underbart inlägg och jag håller med föregående att jag saknar dina inlägg:) Har följt din blogg över ett år och tycker du är en stor förebild och du är såå otroligt stark!!:) Önskar verkligen dej det bästa!!!! Kramar Viktoria från Tierp

    SvaraRadera
  3. Så snygg du är :)
    Kram Pernilla

    SvaraRadera
  4. Gillar din blogg och dina inlägg

    SNYGG är du!

    Grattis till tutten :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg