Livet

augusti 12, 2012

Livet

Mmm min nya fina fina sak. Omega Seamaster. I love it.

Livet är märkligt, det svävar mellan total hopplöshet och ett ställe som inte har några gränser på hur bra det kan kännas. Vilken märkligt grej det är, livet.
Jag har suttit här så många gånger och skrivit, jag har mått dåligt och undrat hur det känns att må bra. Nu mår jag seriöst farligt bra, så bra att det är läskigt, och nu undrar jag hur det är att må dåligt. Jag vill inte veta, inte minnas, jag vill bara lämna det bakom mig. Jag kommer och går ur cancer tänket. När jag mår bra glömmer jag det fort, kanske för att "må bra" inte kan kopplas samman med eländet. Samtidigt läser jag om mina systrar, som en efter en åker dit igen. Och jag blir ledsen, jag blir rädd och orolig, men just nu kan det inte nå mig, och det är så skönt. Jag ska fan inte dit igen, livet har just börjat och nu ska det fortsätta.

Jag har haft en galet bra sommar. Känner mig hög på livet, fantastisk känsla, hoppas alla får en chans att känna det jag känner just nu.

Har haft en riktig krogvecka, blivet ett fett kliv ut ur tränings/mat tänket. Ganska skönt, men nu är det på det igen! Nu är det kroppen som gäller igen, make it work. Massa roligt som ska hända, dottern fyller 8, ett besök till på Grönan, Kent på Sjöhistoriska, Kick Off med jobbet, och allt detta ska ske i Augusti. Jag klagar inte.

Inte alls.

Knatar på i mina fivefingers och önskar att jag kunde få folk att förstå hur satans sköna dom är att gå i. Springa var ingen höjdare, hade ont i flera dagar.