Mår illa....

Sen igår har jag ett illamående som kommer och går. Det dök upp väldigt plötsligt när jag tittade i kalendern och det stod "rh herceptin 15.30"... Idag är det dags för spruta nummer 16 och jag har mått illa sedan igår, jag är just nu mest orolig för hur illa jag ev kan komma att må, jag har brådis hem så jag kan inte sitta i KS lobby hur länge som helst och vänta ut illamåendet.
Vad fan är det som gör detta- Det måste vara själva avdelningen....


Nu är jag sådär djävulskt trött på dyningarna efter cancer. Jag har inga bröst. inga äggstockar, är i klimakteriet som följd av det (och hereceptinet och Zoladexen och Arimidexen) riskerar jag benskörhet, och det kan tydligen gå fort om man åker på det, snart dags för nästa hjärtkontroll, herceptin sätter en viss press på hjärtat (där man då också hittade ett hjärtfel som jag fötts med men aldrig vetat om) jag har konstant värk i kroppen, utvecklat rosacea som även slagit till i örat och i ögonen.
Mitt största problem just nu är om man vågar gå till naprapat innan jag vet hur bentätheten ser ut, men jag skulle vilja eftersom jag har smärta lite här och där. ... och så det här  med sprutan då... kommer jag att kasta upp lunchen jag just satte i mig.


Only God knows ;) (Personligen tror jag inte han finns.... men ni fattar)


Jag blir less på mänskligheten... less på att svara på frågan "hur mår du?" Less på den frågan i allmänhet faktiskt. .. Jag tänker varje dag när jag svarar "Bra! Hur mår du?" i mitt huvud att det
finns en grad av sanning i mitt svar ändå, det kan ta mig fan alltid vara sämre, det kommer alltid finnas någon som mår mycket värre, varför klaga.


För vi lever ju, det har man lärt sig är det enda viktiga här i livet.


Over and BARF out.