Tröttnar
Jag blir fortfarande helt matt och lite irriterad när jag ska på kontroll. Nu har jag missat 2 st (?!) på raken och damen som ringde mig och talade om detta var faktiskt riktigt irriterad, och jag förstår henne. Jag vill ju att de ska testa mig, men min hjärna vill inte komma ihåg vilken dag och vilken tid detta ska ske... Denna vecka är det mammo/ultraljud och nästa vecka är det blodprovstagning för att se vilken koncentration av antihormonet min kropp tar upp, detta för att se om dosen jag får är tillräcklig eller ej. I november 2013 är det 3 år sen det skedde, denna hemska dag där jag pendlade mellan gråt och hysteriskt skratt i total jävla förvirring.
Jag pendlar också mellan att låtsas som jag inget kommer ihåg eller att denna resa skulle ha påverkat mig nämnvärt och att behöva lufta min erfarenhet med kreti och pleti. Jag är cancerförvirrad vissa veckor, och andra har jag full koll på läget. Its a mess... som nån sa. Annars är det toppen. Jag målar på, som någon annan sa.
Sen är jag också sjukligt trött... jag vet jag är inte den enda, och det är säkert helt under kontroll, men jag är SÅ TRÖTT... sover och sover... och gäspar och gäspar. Jag är så trött att det gör ont i kroppen. Nu vill jag bara ha vår, jag vill ha vår för då blir allt mycket bättre.
Kram till alla enbröstade eller nollbröstade där ute!
Jag pendlar också mellan att låtsas som jag inget kommer ihåg eller att denna resa skulle ha påverkat mig nämnvärt och att behöva lufta min erfarenhet med kreti och pleti. Jag är cancerförvirrad vissa veckor, och andra har jag full koll på läget. Its a mess... som nån sa. Annars är det toppen. Jag målar på, som någon annan sa.
Sen är jag också sjukligt trött... jag vet jag är inte den enda, och det är säkert helt under kontroll, men jag är SÅ TRÖTT... sover och sover... och gäspar och gäspar. Jag är så trött att det gör ont i kroppen. Nu vill jag bara ha vår, jag vill ha vår för då blir allt mycket bättre.
Kram till alla enbröstade eller nollbröstade där ute!
Åh, denna trötthet. Själv är jag urless på den och undrar när den ska försvinna.
SvaraRaderaDu har en väldigt fin blogg, du skriver så kloka saker om det hemska. Känner igen mig i mycket.
Hoppas på att tillryggalägga lite mer avstånd så jag vågar leva lite mer igen.
Kram till dig
L
Hoppas du kan få lite distans. Det är väldigt härligt att leva igen! KRAM
RaderaHar du tagit prover för antihormingehadlingen hela tiden?? Jag började med Tamoxifen i Januari, och ingen har då snackat om några prover....
SvaraRaderaHa en fin helg!
Therese
Hej! Nej, det är en trial jag är med i (kommer ALDRIG ihåg det svenska ordet...du vet när de testar nya grejor inom sjukvården...) de ska väl kolla om det kan vara nödvändigt att hålla koll på hur mkt antihormoner man tar upp.
RaderaJag tror det är ett allmänmänskligt problem att vara trött nu denna årstid. Jag är själv så ohyggligt trött så man börjar undra om man är sjuk..allvarligt. Men så samtalar jag och hör om så många andra som är minst lika trötta, somnar överallt. Vi behöver sol nu och D-vitamin som solen ger oss. Det har varit en kall, hård vinter och förra sommaren gav inte mycket värme eller sol. Men i år blir det vackert, det känner jag på mig.Så då blir vi pigga igen...Kram
SvaraRaderaJa, jag vet att det är allmänmänskligt att vara trött nu :) Jag har ätit D vitamin hela vintern, men det har inte hjälpt. Nu har jag sovit väldigt mkt ett par veckor, tycker det blir bättre. Rätt enkelt förmodligen som du skriver, vi behöver dol och sömn :)
RaderaJag tror också på en vacker sommar, det är vi väl värda nu? ;)
Kram!
Hej,
SvaraRaderaNollbröstad 40-åring här som hittat hit av en slump!
Interssant läsning som jag känner igen mig i.
I år är det 5 år sedan jag opererades. Ff ingen rekonstrukton men den ska väl bli av nån gång....
Kram Jeanette