Och där passerade ytterligare tre månader

 Det bara rullar på! Vad har hänt sedan sist? Vad har inte hänt. Med risk för att jag upprepar mig så drar jag cancerresan sedan i somras. 

Jag gjorde en röntgen i juli, den visade på viss progress i ryggslutet. Det dyker upp nya metastaser vid varje röntgen som jag aldrig hört talas om och som inte finns nämnda i min journal men de hävdar att de inte är nya, det ser man. Jag tror ärligt talat inte att dom alls har någon koll på var eller hur många jag har. 

Hur som helst, vid progress är det ju då dags för terapibyte. Nu skulle den behandling jag precis fått hålla i en månad och det krävs ju en del möten och diskussioner för att komma fram till vilken ny behandling det skulle bli så jag var obehandlad över sommaren. I augusti kom man fram till att jag skulle erbjudas en ny behandling som heter Enhertu. Enhertu har visat fantastiska resultat hos HER 2 positiva och även hos HER 2 low som jag räknas som enligt de biopsier jag gjort. 

Ett problem för just mig med Enhertu är att den kombineras med kortison och det finns en risk att få en ganska allvarlig form av lunginflammation, får man den behandlas den (hör att andra landsting behandlar med annat dock) med just kortison, och det kan ta upp till ett halvår. Jag är ju typ allergisk mot kortison så jag fick panik och kände att jag är inte redo att må dåligt riktigt ännu. Då blev alternativet CDK 4/6 hämmare. Kändes mkt bättre och det har jag kört med två månader nu. 

Tyvärr har jag börjat få ont i sittbenet så illa att jag ibland haft svårt att gå, sätta på mig byxor osv. Det känns som en sträckning i innerlåret men gör för jävla ont när jag trycker på sittbenet. Onkologen tittade på de helt nya röntgenbilderna jag tog för typ 3 veckor sen och sa "nä, syns ingenting på röntgen från sittbenet. Kanske en nerv eftersom det vuxit i L3, L4 och L5, då kan man få problem med ischias. Jag ber dom kolla en gång till på röntgenbilderna".

Det tog en vecka och sen ringde han tillbaka. Man kan tydligen vara både bra och bättre på sitt jobb som röntgenläkare. Plötsligt, när en ny läkare kollade så fanns där en metastas exakt på sittbenet och den växer och är aktiv. Jag orkar inte ens skriva vad jag tänker om det här. Men mycket av de pengar som läggs på oss sjuka, är inte bara vårat fel att de går åt.....

I samband med hela det här gick ett revben sönder på mig så jag har haft lite trassel på sista tiden, men jag MÅR bra om ni förstår. Kroppen håller på att gå i bitar, men mitt psyke är det inget fel på. Jag jobbar på som vanligt och det är roligt som vanligt.

Jag jobbar, är patient och så ritar jag mönster och annat. Jag har sparkat igång min lilla lilla lilla enskilda firma då det visade sig att det var några som ville köpa några produkter jag gjort på skoj för att få se hur mönstret blev. Det är verkligen superkul att se det man gör få ett liv, ett liv som någon annan vill ta hem till sig. Jag pausar målandet ett tag och gör detta, jag var väldigt väldigt trött på den press måleriet fick mig att känna i slutet. Jag försökte med allt för att få inspiration och lust men det förblev mest dammigt i målarhörnan. Det här får det att pirra i mig, så där som det ska kännas med hobbys liksom, bara glädje.

Jag har mest gjort skärbrädor, brickor och handdukar, men man kan sätta mönster på ALLT du kan tänka dig. bara fantasin sätter stopp. Ni hittar hela rasket på instagram, Idasgalleri.

Nu vankar jag vidare mot förmodligen en ny terapi och det blir då cyto igen... suck. Kanske att jag satsar all min ork på Enhertu då. Det ska ju vara "the shit" som har hänt på BC marknaden på sista tiden. Jag ser ju framemot något positivt. Läser hur tjejer går på röntgen och varje gång "regress", cancern syns inte längre" osv. Jag har ALDRIG fått uppleva ordet regress i min behandling. Bara progress. Så jävla tråkigt. Ser inte framemot att bäckenet blir sämre men det går inte åt det bra hållet känner jag. Klarar mig utan smärtlindring men det börjar ila i hela underredet när jag går och reser mig. Det är inte bra. Hoppas att jag ska kunna strålas mot bäckenet om det inte går tillbaka av behandlingen men det verkar ju inte så tyvärr.

Ja, nä men då kanske jag ska ta och ta tag i slutet av denna söndag med att rita lite :) Bakar bröd, det doftar gott i hela lägenheten. Dom där små sakerna i livet hörrni. Kärlek 

Kommentarer

  1. Tar de inte tumörmarkörprov? Min onkolog förklarade att skelettmetastaser inte syns tydligt alla ggr, menade tar CT utan kontrast pga njursvikt. Du har good spirit

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej. Nej dom tar inte det och anledningen är att de proverna är ännu mer osäkra än bilderna och har en tendens att förvirra. Min onkolog sa att han tycker dom kan vara bra att ta om man är väldigt osäker på en progress av någon anledning och att man då matchar de mot bilderna. Jag känner mig ganska nöjd nu efter att jag fått se bilderna <3.

      Radera
  2. Tack för den här bloggen! Jag började att läsa den (och många andra) när jag fick cancer. Hjälpte att följa en rationell människa. Bra också med rådet att inte låta sjukdomen bli ens identitet.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg