torsdag 18 maj 2017

Me and my Monkeys

Denna underbara kvinna...

Jag har haft förmånen att inte behöva tänka på cancer på länge, det är en magisk grej. Jag har varit bara jag, det var längesen på något sätt. På måndag har jag mitt första besök efter att alla behandlingar (ja förutom antihormonerna, men de är ju mera ett nytt sätt att leva på än en "behandling") är klara. Jag har typ inga frågor... jag vet att det är dax för en koll av hjärtat och bentäthet och även mammografi. Känner på mig att alla tre är UA. Utan anmärkning. Mitt föredetta sjuka bröst ser lite skumt ut men jag tror det är en sk kapselbildning, men jag tror inte jag pallar göra något åt det just nu ändå så jag orkar inte bry mig om det. Just nu vill jag bara ha lugn. Det kan få räcka med operationer och ett tag nu.

När jag fick återfall denna gång så träffade jag på en tjej som jag fått bra kontakt med, Nina, hon bloggar också men vi träffades i en av trådarna på Facebook som har med bröstcancer att göra tror jag faktiskt, summa summarum fattade jag direkt att hon var en jäkligt skön tjej. Det har varit skönt att bolla med henne under hela perioden, hon är enkel att prata med och jag förstår henne så bra. Det otroligt orättvisa är att hon fortfarande faktiskt är sjuk och jag kommer inte att skriva att hon inte kan bli frisk utan väljer att tro att det finns en lösning runt knuten.
Idag fick jag äran att träffa Nina irl, och det var som att det var igår vi sågs sist, enkelt och supertrevligt. Jag kan inte förstå att hon har cancer. Jag kan verkligen inte förstå vad den där starka snygga kvinnan mitt emot mig går igenom i detta nu, eller ska behöva gå igenom den där här skiten vi kallar cancer.
Svårt, cancer är så så svårt och så så lurigt. Att vara drabbad sätter psyket i en annan dager, jag vet att vi alla som går eller har gått igenom det får höra "du är så stark", idag ville jag bara säga "du är så stark" oavbrutet, och kan kanske för första gången förstå varför det ploppar ur folk i tid och otid. Jag är imponerad av denna kvinna, på många många sätt. Jag hoppas vi ses snart igen Nina!!

Av anledning till att Nina varit i Stockholm så gick jag hem och lyssnade på podden "cancersnack". Jag lyssnar fortfarande, det är en blandning av svart och vitt och alla färger där i mellan, det känns som om alla har haft samma upplevelse, men vi hanterar det olika. Kan rekommendera den sista podden, hon (minns inte hennes namn nu)  säger en massa bra saker, det kommer en del jobbiga känslor (chemobrain, som för övrigt blir bättre med tiden men som är otroligt märkligt att man inte från sjukvårdens sida tar upp) men mest känner jag mig stark och positiv när jag lyssnar, och hon säger en grej som satte ord på något jag försökt förmedla. Man får vara glad trots att man är sjuk. Hon älskar livet, det gör vi ofta, men det förväntas kanske lite att man ska vara ledsen och nere, som Nina sa idag "det är inte svårt att vara grym när man mår bra" och tjejen i podden säger "Det är inte farligt att vara glad" ... det summerar dagen.

Man kan vara ledsen, nere, ynklig, arg, ångestfylld, men det är inte farligt att vara glad. Vi har olika mått av sorg i oss, men att vara glad är inte en fiende, inte ens i sorg.  Vill ni veta mer om världens bästa Nina, så kika in hos Nina, hennes blogg finns i min lista också. Vill ni lyssna på "cancersnack" så hittade jag dessa på RadioPlay.

Solen skiner starkt idag, verkligen starkt.





1 kommentar:

  1. Vad glad jag blir! Jag älskade att träffa dig och ser mycket fram emot en framtida sommarkväll med en drink eller två och tjatter hela natten, om liv och död och allt däremellan ❤️

    SvaraRadera

Featured Post

BRCA1 mutation

Ja. Så är det jag hade en ärftlig cancer. Genen finns kvar och så också risken att drabbas i det friska bröstet och i äggstockarna. Det kän...