Long time no seeeeee




 Det börjar närma sig operationstid, och jag har förträngt det så in i den milda grad att jag inte ens varit och köpt ett implantat... börjar liksom bli dags...  två veckor kvar... hjälp va fort det går nu. Jag känner mig väldigt osäker på hur resultatet kommer att bli, jag sätter inget hopp till att det blir bra faktiskt, bara för att jag inte ska bli besviken. Det är svårt i det här läget att bestämma sig för om det är bättre att låta det vara eller försöka... jag kommer ju försöka så klart. I natt drömde jag att jag var i en stad med massa apotek, ingenstans hade dom det där obehagliga medlet man ska duscha i två gånger innan operation, jag sprang runt och stressade upp mig som fan i drömmen, sen vaknade jag av klockan, så mitt undermedvetna gör sig i alla fall redo för det som komma skall. Känner mig rätt luttrad också... blir väl tionde gången jag sövs eller nått, och förmodligen hinner några fler hjärnceller ryka. Det är skoj nästan jämt.
Jag är verkligen glad att jag är frisk! Jag är så frisk så frisk, fast ändå inte. Jag blir sjuk hela tiden. helatiden. Jag är sjuk nu, får virus efter virus efter virus... äter mediciner mot det, tar nån vecka och så PANG är viruset tillbaka. Jag får allt, från alla tror jag. Jag håller andan på tunnelbanan och får grym panik när någon nyser, och gissa hur det ser ut på Stockholms tunnelbana ur nysningssynpunkt nu?


.... ja det har gått lång tid nu sen jag skrev. Jag mår bra! Har haft lite livspyssel för mig som resulterade i att jag är singel, igen. Det verkar vara min lott i livet. Jag faller uppenbarligen endast för män som vill ha mig, och alla andra, gärna samtidigt. Det största problemet är kanske att de alla (jo, jag har råkat ut för detta flera gånger nu...) är riktigt fega och egocentrerade män, och hur kommer det sig då att jag faller för dessa douchbags?

Det slutar i alla fall hur som helst med att jag liksom tycker synd om dom på nått sätt. Och så gick vi vidare liksom. Ärligt talat, värre saker har hänt mig jag orkar inte ens bli ledsen, och det är nog meningen att jag ska vara själv, jag börjar själv tvivla på att trohet är det enda rätta..... Så jag gör väl som alla andra, börjat ligga runt och förstör andras förhållanden (nej då, jag är inte alls bitter;)

Nä. Jag har bestämt mig, jag är värd någon som vill ha mig. Och jag kommer aldrig mera att gå in i något som inte känns 100%. Det får vara nog med det, jag har inte tid, och jag har inte lust. Hade jag följt min magkänsla hade jag aldrig suttit här och varit lite småtjurig på dessa "män" nu. Då hade jag gått vidare innan vi ens passerat gå, så även det blir en ny grej. Magkänslan är en bra känsla, den guidar dig ofta rätt. Det som stör mig mest är att de lekt med min tid. MIN tid. Snälla, när det inte är rätt, låt henne eller honom gå, låt dom själva få styra, var inte så satans ego. Gäller både kvinnor och män som gjort hela sin värld till världens största kaka och käkar upp den från olika håll. Och själv lovar jag mig själv att inte falla i gropen "kär i kärleken" .
Den som hittar MR PERFECT åt mig får nått fint :) Eller just det... jag skulle ju vara själv ;)

Jag har undvikit bloggar under en längre tid, jag blir så frustrerad när människor dör, blir sjuka, får tillbaka eländet och det gör mig rädd. Därför orkar jag inte läsa. Tycker att varje gång jag går in i min blogglista finns där nya och väldigt tråkiga "nyheter". Jag vågar inte läsa. Och vad säger man... läser jag så har jag inget att säga, jag blir bara tom, tom på ord, tom på känslor och livrädd. Jag vill inte dö. Inte alls. Jag är väl eg inte rädd för att dö, men när det blir så påtagligt att det händer, och alldeles för ofta så är det svårt att inte tänka på det.

Ja, jag är en annan människa nu, jag är faktiskt lite kallare, lite mer distanserad och har ett lite hårdare skal. Jag känner ofta "fan jag orkar inte"... jag har inte samma tålamod, inte samma humör, men samtidigt känner jag mig som samma tjej. It´s tricky. Fuck cancer som man säger...

Fan... nu är det snart dax för 6 månaderskontroll igen... jag orkar inte

Jo förresten! Jag har bokat en resa till Palma i December. Ni som följt mig från scratch blev förmodligen jävligt less på namnet Palma, lite av en kärlek 2010 för mig. Jag har BARA bra minnen därifrån, och nu ska jag dit. FAN va skönt det ska bli. Jag längtar verkligen :D
Tjing!


Kommentarer

  1. Fina Ida!!!
    Du är så underfundig i dina rader, speglar nog det många av oss gått igenom och känner.
    Jag "vågar" inte sluta blogga även om det inte blir inlägg så ofta numera. Har en knäpp förhoppning om att min blogg håller återfallet borta. Väldigt korkat men....
    Ha en fin dag och LYCKA TILL !! med op. Men måste du själv köpa inplantaten?? Var säljs sådana?? Inte i mjölkaffären precis!! Kram

    SvaraRadera
  2. Hej Carin! Ja, visst är det fånigt... jag vågar heller inte sluta... haha. Nördigt, det känns som om det skulle vara ett dåligt omen.
    Ja, jag måste köpa ett implantat till min friska bröst :( för att de tror att jag måste gå ner i strl där eftersom det inte går in så mkt som behövs i det borttagna. .. Nej, dom säljs inte över disk i rattaffären direkt, jag har förhandlat mig till ett av den man som satt in PIP i min kropp, 4000 tusen pix vill han ha. Lukrativ buisness det där med bröst... Stor Kram!

    SvaraRadera
  3. Hej!
    Samma här, vågar inte sluta blogga för då får man nog återfall känns det som fast mina inlågg kommer ännu mer sällan än dina och Carins ;)
    ... 4000 kr.... det kommer bli jättebra!!
    Kram!

    SvaraRadera
  4. Då så tjejer, vi fortsätter blogga, det är nog bäst att vi följer magkänslan som jag ju förespråkar nu förtiden! ;)

    SvaraRadera
  5. Åh, lite ledsen att det gick åt pipan...
    Glad att du skriver, för jag gillar fortfarande dina inlägg.
    också AVIS på att det snart blir balans på din bröstkorg :)
    kram söta Ida

    SvaraRadera
  6. Hej Hå! Äh, det är bra att det gjorde det, för det hade det gjort förr eller senare ändå, han va inte rätt :) Men det är lättare att sitta här och vara förnuftig och svårare innan det ohållbara är ett faktum, right? Jag mår riktigt bra nu, så det e verkligen helt OK.
    Ja, det sker ju snart ju.. .typ nästa vecka... fattar ingenting :) Kram söta Helena!

    SvaraRadera
  7. Jag håller helt med dig och har precis samma inställning, jag går på magkänsla...
    Kul att läsa det du skriver för jag känner SÅ igen mig, både med BC tankar och med magkänsla...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg